När livet tar en ny vändning

Hälge (2,5 år) och Aria ( 4 år)

njuter i solen i Minihaven i äkta whippetstyle.

Idag är det 10 år sedan vårt liv tog en ny vändning, men om det var vi helt omedvetna där och då. 

Pretty och Smukke i juli 2014.

Vi hade bestämt oss för att ge vår tio år gamla kerry blue terrier tik, Pretty, en kompis. Hon hade fått två kullar på kenneln (fodertik) och var efter det måttligt förtjust i valpar eller rättare sagt det var vad vi trodde. Vi hade valt att återgå till mattes favoritras = whippet. Den 5 maj föddes en kull valpar på kennel Magic Colour och en av dem blev vår Smukke. Jag startade den här bloggen den 12 juni 2014 och den 7 juli 2014 hämtade vi hem Smukke.

"Hurra jag har fått en egen kompis!"

Busiga Smukke och coola, trygga Pretty

i Alnarpsparken 4 oktober 2014.

All oro vi haft kring att vår bestämda terriermadam skulle bli sur blåstes bort redan vid det första mötet. De älskade varandra. Pretty (SUCH Rollick's Bombalurina) uppfostrade Smukke, vilket gjorde vårt jobb mycket enkelt. Ensamträningen blev helt problemfri. Där och då reste husse mycket i sitt arbete medan jag hade det mer flexibelt i rollen som journalist/webredaktör. 

Så plötsligt en novemberdag blev Pretty sjuk (akut pankreatit) och inom en vecka var Smukke ensamhund. Vi lät vår sex månader gamla whippetvalp få växa upp på egen hand och ställde oss i kö för en ny valp med samma mamma. I juli 2016 föddes en kull på kenneln och i början av september flyttade Ziba hem till oss.

Ziba och Smukke med matte på bron 

ner till Due Odde på Bornholm i augusti 2017.

Jag har alltid varit utställningsintresserad och antingen själv ställt ut, arbetat som ringsekreterare och/eller varit aktiv i någon katt- eller hundklubb. Pretty var pensionerad utställningshund, men med Smukke blev det en nystart som fortsatte med Ziba.

I gruppfinalen på Bornholm (2017).

Vi blev BIG2 Ziba och jag på DKKs utställning.

Ganska snabbt efter att Ziba flyttat in hos oss insåg vi att detta var något helt annat än alla hundar vi haft tidigare. Ziba var en orolig själ och tuggade bland annat sönder 16 olika hundbäddar innan vi fick ordning på ensamträningen. Då hade jag valt att vara hemma på heltid medan husse fortsatte resa lika mycket i sitt arbete som tidigare. 

I mars 2017 i det som blivit "Minihaven".

Nyinflyttade med en soldyrkare (Smukke) 

och en undersökare (Ziba).

Hos familjen Halling i Hinnerup för att 

hämta hem Kirstens och min älsklingsblomma.

Aklejan, som jag fick i sju olika färgvarianter

plus smultronsticklingar.

Dessutom fick vi pussa på valpar och Ziba blev kompis med en dotter till Hot Isle Jazzo, Kirstens egenuppfödda Bianchi. Men pratade gjorde och gör Kirsten och jag fortfarande om trädgård/have så fort vi har möjlighet.

Hon den vackra = Galanta Whippets Bianchi.

22 månader på bilden (maj 2018).

I slutet av mars 2019, när vi fått ordning på Smukkes stela nacke med hjälp av Niels, ensamträningen fungerade med Ziba och jag skulle börja jobba igen hände det som man aldrig kan förbereda sig på. Ziba blev akut sjuk (akut pankreatit) och prognosen för att klara henne var 5-10%, vilket gjorde att vi i samråd med veterinärerna valde att avliva henne samma dag. Vilken chock! Smukke blev ensamhund för andra gången, nu nästan 5 år gammal. Vännerna Per och Morgan fanns där för oss och Smukke kunde besöka deras flock och sedan åkte vi över till Hinnerup den påsken. Ursprungligen planerat för att Ziba och Bianchi skulle få chansen att vara tillsammans igen när Bianchis första kull flyttat ut. 

Kirsten med Bianchi och dottern Tilla

tidig morgon i Vejen maj 2019.

Vi bestämde oss ganska snabbt för att vänta ännu en gång. Nu för att få en valp efter Zibas älskade kompis Bianchi. Jag började jobba som vikarie på en grundskola i närheten och trivdes, framför allt på högstadiet. I maj 2019 ställde vi ut på Jylland i Vejen på Myndeklubbens utställning. En utställning jag inte alls var sugen att åka på, men blev uppmuntrad av våra vänner, då den var tänkt att visa upp Ziba för kanske ännu ett danskt cert.

Vilken glädjechock när Smukke blev BIM 

mot fine Oscar (Arias pappa).

Foto: Kirsten Halling

Under sommaren 2019 gick husse i pension och med sig på golfrundorna tog han sin caddie = Smukke. Jag gick upp i heltid till hösten. Ett år senare (2020) började jag plugga igen (och arbeta deltid som högstadielärare), nu för att få lärarlegitimation. Då hade vi fått vår efterlängtade Bianchidotter, Aria, som föddes mitt under alla avstängningar pga covid-pandemin. Vi fick uppleva samma fantastiska möte mellan Smukke (6 år) och Aria som många år tidigare mellan Pretty och Smukke. De älskade varandra från första mötet och Smukke visade Aria allt som Pretty lärt henne som liten.

Aria och Smukke busar med Smukkes 

favorit "Ugglis" i Minihaven

(augusti 2020).

I stora hagen vid Rögle dammar

(september 2021).

Livet flöt på bra med mina studier +deltidsarbete och husse njöt av sin tillvaro som pensionär och den som tog hand om allt hemma inklusive hundarna. Smukke och Aria njöt av livet tillsammans. Utställningar blev det få av pga pandemin och som en konsekvens har Aria aldrig lärt sig att förstå vad som är roligt med dem...

I början av november 2021 skulle vi åka och hälsa på i Gjern dit familjen Halling flyttat. Tilla, Arias halvsyster, skulle få sin första kull, jag skulle vara med under valpningen och husse spela golf.

Kopiorna - Aria till vänster och Tilla till höger.

Foto: Kirsten Halling.

Men oktober 2021 blev en riktig skitmånad med bland annat en bil som slutade fungera när vi var på tur och Smukke som blev sjuk några dagar senare, trots flera veteriärbesök hittade man inte orsaken. Till sist blev Smukke så dålig att vi fick lägga in henne på Helsingsborgs djursjukhus i början av november. Där konstaterades det att hon fått ett 1 cm långt sår på insidan av halsen och tyvärr kom upptäckten försent, så beslutet blev lika självklart som det var tufft. I samråd med veterinärerna valde vi att låta Smukke få slippa lida. I sorgens dimmor åkte vi till Jylland och på väg dit fick vi veta att Tillas värkarbete både startat och slutat så de var på väg till veterinär för kejsarsnitt!

Hälge 1 dygn gammal

(6 november 2021).

Dagen efter fick vi möta underverken och magiska Tilla skötte om sina valpar till perfektion. Aria umgicks med sin bästis = syster Daisy.

Aria och Daisy i Gjern.

Foto: Kirsten Halling.

Vår ursprungliga plan var att vi skulle köpa en valp från Tillas andra kull, när Aria blivit vuxen. Nu satt vi där med en 18 månade gammal whippetfröken och möjligheten öppnade sig för att få lov att köpa en valp från Tillas första kull. Men vilket kön? Tik? Hane?

Tom-Tom, Rasmus och Gandhi.

Alla tre födda på 1990-talet.

Vi hade båda två haft både hanhundar och tikar tidigare. Vi funderade vidare och återkom på besök i mitten av december.

"Hej! Det är JAG som ska bor hos er!"

hälsningar Hälge.

Där och då var det en valp som stack ut i mängden, som kändes rätt i mina händer och hade min älsklingsfärg. Hane nr 2, som fick namnet Galanta Whippets Magnetite, och efter en nervös väntan på testikelstatus (tyvärr vanligt i rasen med en eller ibland ingen testikel som kommer ner i pungen) fick vi positivt besked.

Hälge ca 3 månader.

Foto: Kirsten Halling.

Hälge flyttade hem till oss i slutet av februari 2022 och Aria undrade länge när han skulle flytta vidare ;-) Hon blev kastrerade i juni 2022 för att undvika eventuella "ojsan-hoppsan" valpar. Efter det har matlusten ökat och divalaterna blivit allt fler. Aria har vuxit ut till att bli den whippettik jag alltid drömt om, min sagoprinsessa, som visserligen inte gillar att visa upp sig på utställningar men har alla andra aspekter, vilket också hennes BPH bekräftade plus att hon är frisk som en nötkärna.

Min ständiga skugga - Aria.

Han den där Hälge har vuxit ut till Mr Hälge Happy, en glad och lättsam hanhund som dessutom gillar att visa upp sig och har den där alldeles speciella utstrålningen, den där självklarheten som kommer alltmer när han blivit mer vuxen (äntligen enligt Aria ;-) ).

DKKJUBJV22 Galanta Whippets Magnetite.

Foto: Dan GW Persson.

Hälge som fått en egen springkompis 

i whippethanen Uno

och som från dag 1 älskat sin moster Aria.

Numera arbetar jag som behörig högstadielärare på en grundskola i Lund och får betalt för att ha roligt på jobbet (och pluggar matte för extra behörighet)! Husse njuter av att golfsäsongen är igång igen och Hälge håller på att tränas att bli den nya caddien. Aria? Om hon fick bestämma följde hon med mig till jobbet varje dag ty där matte är där vill Aria vara. Att Hälge sedan slutet av april blivit en mer sansad, vuxen individ uppskattar superdivan och vi tvåbenta/slavar/hotellpersonal. 

Det ska va' gött att leva eller hur?

Massor med nospussar från våra älskade två fyrbenta till dig som orkat läsa hela vägen.