Aria och Hälge i full frihet.
Den 21 februari var det dags att åka över till Jylland och hämta Hälge, men det skulle visa sig bli en helt annan resa än den vi planerat för så länge.
En dag fylld med konstigheter
Hälge i bilen på väg hem.
Han fick låna moster Arias ugglehalsband.
Det började med ett meddelande från Kirsten att familjen förmodligen fått covid = vi skulle inte kunna ha minisemester tillsammans som var planerat. Vad göra? Vi bestämde oss för att åka över med färjan från Själlands Odde enligt plan, handla på ett par olika ställen och hämta upp Hälge på hemvägen. Men när vi kommit en bit upp på Själland så hörde vi något på radion om en färja som fått vända. Alldeles innan vi kom fram till färjeläget fick jag ett sms med meddelande om att avgången var inställd och de visste inte när nästa färja skulle gå. Orsaken var problem med bilrampen och blåsten som gjorde den omöjlig att laga. Totalt blev 14 färjor inställda den dagen och det har aldrig tidigare hänt i företagets historia!
Vad göra nu? Ja det var bara att köra hela vägen över Själland, Fyn och upp på Jylland. Vi bestämde oss också för att enbart handla det mest nödvändiga för att låta Hälge få plats att sova hos matte i baksätet hela hemresan i stället för tillsammans med moster Aria i bilburen. På väg över Själland blev framrutan träffad av ett större stenskott (vilket resulterade i en ny bilruta pga att det sprack upp i samband med reparationen, men turligt nog kostnadsfritt för oss - men bilen fick vi vara utan två gånger pga reparationer...).
Resten av resan flöt på bra. Vi kunde handla i Gjern och sedan möta Kirsten utomhus med Daisy. Systrarna fick tid att springa, snusa och gräva tillsammans medan matte och Kirsten (iförd munskydd) gick igenom allt runt Hälge. Under tiden lagade Lars kaffe för oss att ta med och samtalade med Richard via det öppna fönstret. Thor kom ut en stund på trappan och vi kunde hälsa på håll. Övriga flocken fick också träffa både oss och Aria innan vi tog Hälge och hans flyttväska fylld bland annat med en gul anka och två ugglor (leksaker). Mycket märkligt alltihop. Hemresan flöt också på bra förutom ett stopp för att städa upp efter Hälge, som kräkt två gånger. När vi kom hem kunde vi konstatera att i stället för 440 km visade mätaren 895 km. Vi hade åkt iväg strax efter åtta på morgonen och kom hem igen vid sju (19), så det blev verkligen en lång, annorlunda dag.
Hälges första dygn i storstaden
Hälge och Aria har precis fått varsin klöv.
Den första natten sov Hälge mellan våra huvudkuddar medan Aria kom och gick större delen av natten. Vår superdiva tyckte att den där konstiga saken i alla fall inte behövde sova i sängen....
Fortfarande favoritsovplatsen nattetid.
Strax efter fem blev vi väckta av en pigg och glad valp som tyckte att livet lekte. Två trötta tvåbeningar klev upp. Den enda som var nöjd var Aria som plötsligt fick HELA sängen för sig själv. Hon la sig och sov ytterligare ett par timmar medan tvåbeningarna fick fullt upp med den busiga valpen.
Efter rastning och mat, så var det okej att låta lillkillen/systersonen tugga klöv vid sidan om. Hälge visade att han växt upp med två systrar, mamma, moster, mormor och mormorsmor genom sitt försiktiga närmande av den nya kvinnliga varelsen med integritet. De sista veckorna var han nämligen ensam hane i en flock fylld med bestämda tikar.
Minihaven för ännu en GW havemedarbejter
Hälge undersöker allt nytt spännande i Minihaven.
Det visade sig vara en smart lösning att kunna släppa ut Hälge i Minihaven för att kissa, precis som vi gjort med Aria. Det blev mindre kissande inomhus på mattorna. Men han upptäckte snabbt att där fanns intressanta saker att leka med. Favoriten för tillfället är smultronplantor. Dessa som jag har som ersättare till jordgubbar, som jag är allergisk mot. Inplanerat är inköp av andra potentiellt intressanta plantor innan alla smultronplantor blivit uppgrävda och tuggade på.
Bustajm med gula ankan från Gjern.
Efter en ganska stillsam första vecka så växlade både Aria och Hälge upp. Aria hade löpt färdigt och blev som valp på nytt och Hälge, tja han är ju valp... De började springa för fullt tillsammans ute i Minihaven. Ibland med leksak och ibland utan. Aria är både snabbare och smidigare än så länge, men det löser Hälge genom att hoppa upp i och över pallkragarna. Han genar helt enkelt, vilket förbluffade Aria i början.
JAS-planet och Herkules-planet
Bustajm i Hälges favoritkorg - den i arbetsrummet.
Vi har en regel här hemma och det är att vi inte tillåter springade inomhus. Det är helt enkelt för stor skaderisk med blixtsnabba whippets. Den regeln hade Aria uppenbart glömt. Jag satt och pluggade, husse var iväg med bilen och Hälge sov när det hördes konstiga ljud. Det visade sig att Aria rejsade fram och tillbaka i vår hörnsoffa så filtar och kuddar flög all världens väg på äkta JAS-plansmanér! Hälge följde i mina hasor och blev överlycklig över Arias bus, så plötsligt hade jag TVÅ dårar som flög runt i soffan. Det var bara det att Aria fick hoppa över Hälge, som inte alls är lika smidig och snabb utan mer som ett Herkulesplan. Tack ock lov fick jag stopp i tid så ingen av dem hann skada sig.
Några timmar senare var det dags för nya rejs inomhus. Det är tur vi har gott om dörrar. Jag fick stänga in oss tre i arbetsrummet, ta Hälge i famnen och bara lugna ner hela situationen. Då fick jag lära mig att vi fått en viljestark tjut-pelle! Har aldrig hört en whippet låta på det viset tidigare. Hälge ville minsann inte sitta still i mattes knä. Det tog kanske 10 minuter och sedan sov han djupt alldeles uttröttad. Så nu vet vi vad som gäller när unge herrn börjar springa runt = han är dödstrött och vet inte hur han ska komma ner i varv. Vi hjälper honom genom att mysa, ge en tomat eller ett litet äpple eller något annat att tugga på, så kommer han ner i varv och somnar.
En nöjd Hälge tuggar den klöv moster Aria precis haft.
Plus att han får vara nära sin favorit.
Andra Hälge-specialiteter
Hälge vilar upp sig ;-)
Hälge är ett Matvrak medan moster Aria är en Finsmakare. Medan hon petar i maten, funderar och väljer ut det hon vill ha har Hälge slukat sin portion. Vi har löst det genom att Hälge får sitta i famnen hos en tvåbening och smälta maten en stund för att ge Aria tid att äta upp det hon vill ha.
Hälge visade ganska snabbt att han är en GW. Efter morgonrastningen vid halvsju, så sover han gärna en eller två timmar till, precis som släkten i Gjern. Härligt nog sover han hela natten och väcker oss med en dunkande svans. Rena rama glädjespridaren iförd de GW-klassiska balladeöronen vända åt alla (o)möjliga håll, men så tidigt på morgonen är det ingen tvåbening som orkar fotografera. Kanske har han dem senare på dagarna när han blivit äldre?
En annan specialare är Hälges sätt att springa. Det ser verkligen klumpigt och tungt ut. Men när han fått springa själv så visade det sig att han hade och har fullständig kontroll över både fart och kropp. Han hade till en början svårt att hoppa upp i möblerna och blev stående med bakbenen på golvet. Men efter några dagar så kunde han plötsligt lösa det själv och såg helt överraskad ut de första gångerna ;-)
Dagen idag blir Hälge 4 månader och väger 10 kg. Det innebär att det är fyra månader sedan Smukke gick bort och vi saknar henne dagligen. Den platsen kan nog ingen fylla på ett bra tag. Aria har många gånger blivit kallad för Smukke, men märkligt nog kommit i alla fall. Nu har vi alla tre fått glädjespridaren Hälge med stor aptit på både mat och livet. Han älskar barn och är nyfiken i största allmänhet.
Glädjespridaren Hälge, 4 mån.
Dagen till ära fick både Aria och Hälge träna att stå på trimbordet. Båda älskar det = godistajm ;-)
Superdivan i Lund - Aria - 22 mån.
Galanta Whippets Broadway Melody.
Superdivan i Lund - Aria - 22 mån.
Galanta Whippets Broadway Melody.
Galanta Whippets Magnetite.
Glädjespridaren Hälge, 4 mån.
Galanta Whippets Magnetite.
Första lösspringet tillsammans
När man bor mitt inne i stan är det skönt att åka iväg och låta hundarna uppleva mer natur. Men när man har en valp som konstant kräker i bilen om han fått mat så får det bli tidiga bilturer. Vi inledde Hälges fyramånaders dag med att låta våra två whippets få springa fritt tillsammans i en jättestor rasthage för allra första gången. Skulle Aria vara som vanligt och springa ett eller två varv? Å hur skulle Hälge hantera situationen?
Frost i gräset och milsvid utsikt.
Aria njuter av solen.
Hälge i Aria gamla kevinjumper.
Vi har kul tillsammans.
Det blev undersöka, jogga lite, snusa tillsammans. Sedan sprang Aria för fullt på allvar för allra första gången efter att Smukke blev sjuk i mitten av oktober (jodå hon har sprungit för fullt i Gjern, men inte på hemmaplan). Hälge följde efter förvånansvärt bra. Vi fick uppleva två lyckliga hundar som gjorde det mesta tillsammans och se hur Aria undervisade med härligt kroppsspråk. Sedan snusade de igen innan Aria gick mot grinden = dags att promenera vidare.
Avslutningsvis
Nu ser vi fram emot att våren ska komma på allvar. Än så länge är det frostnätter som håller tillbaka växtligheten. Planen för Minihaven var egentligen att gräva om i pallkragarna, men det får vänta om nu inte Hälge får för sig att hjälpa matte med det förstås. Mitt vardagsliv annars är fyllt av skola - deltidsjobb som lärare och heltidsstudier för att få lärarexamen. Husse tar hand om hundarna, är elitfunktionär och fick premiärspela på hemmagolfbanan dagen till ära. Snacka om en lycklig man som kom hem efter en runda med golfvännerna! Vi får väl se om det blir Aria eller Hälge som blir husses nya golfcaddie den här säsongen ;-)
Aria och Hälge skickar nospussar och
vi tvåbeningar njuter av deras livsglädje.
