Hipp hipp hurra för Aria ida'
Precis börjat med sitt första löp.
Tänk vad fort tiden går - för det mesta...
För ett år sedan gick jag oroligt och väntade på besked om det skulle bli någon tikvalp till oss efter Bianchi och Oscar. Det blev hela fem stycken att välja på (!) och fyra hanar.
Bianchi med alla nio.
Foto: Kirsten Halling.
Gränsen till Danmark var stängd när kullen kom och i ytterligare tolv veckor pga covid-19 pandemin. Vi försökte på alla sätt och vis få lov att komma över och hälsa på, men icke.
En vardagkväll i slutet av maj fick jag följande meddelande:
"Jeg tænker hende på billedet er en mulig svensker om nogle måneder".
Foto: Kirsten Halling
Att säga att vi blev överlyckliga båda två är en underdrift. Själv sov jag mycket sparsamt den natten och svävade på små moln på jobbet dagen efter.
Unga fröken på bilden har stamtavlenamnet Galanta Whippets Broadway Melody. Och eftersom Broadway Melody är en filmmusikal, som vann en Oscar för bästa film, valde vi ett musikinspirerat namn - Aria.
Det blev verkligen en låång väntan innan vi fick träffa henne allra första gången. Nästan sju veckor.....
Den 11 juli 2020
Att äntligen få möta busfröet och bli biten i näsan
samt pussad på var magiskt.
När gränsen äntligen öppnades för oss i närområdet dvs norra Tyskland, Skåne, Blekinge och Halland gick det inte många timmar förrän vi körde över Öresundsbron och vidare till Hinnerup norr om Århus.
Med matte
och husse
och Smukke, som tyckte Aria var mer
intressant än äcklig ;-)
Vi stannade i Hinnerup en dryg vecka och sedan var det hem och förbereda och läängta. En valp från Danmark måste vara 15 veckor innan den får komma in i Sverige pga rabiesvacinationsreglerna.
Den 1 augusti 2020
Domaren Vibeke Guldfelt Ellesøe
skojade med mig om att själv ta med sig Aria hem
Foto: Richard Nörrelökke.
I baksätet i bilen på väg hem till Lund.
Observera det fina ugglehalsbandet ;-)
Hemfärden gick bra, trots alla rondeller. Unga fröken kräkte sedan varje bilfärd i flera månader tills vi fick hjälp av hundarnas massör.
Nya hemmet och nya kompisen
Smukke njöt av att få ha en egen kompis igen
tillät busfröet att få vara riktigt nära
och introducerade henne i konsten att leka med "ugglis".
Det var inga som helst problem att få hem en ny individ. Hertiginnan av Kobjer, Smukke, är i vanliga fall inte speciellt förtjust i valpar, men denna nya varelse hade superdivan i Hinnerup, mormor Ghini, fostrat så det fungerade från dag 1 och gör det fortfarande.
Om Smukke behöver säga ifrån så är hon trygg i att Aria lyssnar och följer instruktionerna.
Totalt olika och kompisar i vått och torrt.
Vardagslivet med ännu en diva...
"Gedeøre" kallar Kirsten detta.
Mormor Ghini gör det när det regnar
å det gör Aria också....
Det visade sig ganska tidigt att Aria i det allra mesta påminner i sitt sätt om superdivan, mormor Ghini. Vi misstänker att det är främsta anledningen till att Smukke trivs med Aria. Smukke har alltid gillat Ghini nämligen och de brukar dela divatips med varandra....
Aria och Ghini när vi var på besök i oktober.
En vecka senare var gränsen till Danmark stängd igen.
Utseendemässigt tycker Kirsten att Aria är en kopia av sin äldre halvsyster Tilla, Galanta Whippets Aria Twist. Fast Camilla, som bor med pappa Oscar säger att Aria är en kopia av sin pappa..... Gemensamt för Tilla och Oscar är att de har samma pappa (Twist), alltså Arias farfar.
Tilla (2 år)
Foto: Kirsten Halling
Aria knappt 1 år.
Hur är hon att leva med "den där Aria"? Hon har en inre ro som är svår att sätta ord på, den ingår liksom i hennes väsen. Samtidigt är hon nyfiken och påhittig. Kan hoppa upp högt och plötsligt på promenader för att hon vill kolla vad som är på andra sidan. Men mestadels går hon vid sidan om sin tvåbening medan Smukke går före oss alla. Inomhus har hon fått smeknamnet JAS-planet efter sina flygturer upp i säng och soffa medan mattorna far omkring.
Andra hundar och fåglar är hennes största intressen utomhus. Liksom att blixtsnabbt pilla i sig kaninbajs och gnaga på pinnar. Att bära något i munnen, som Smukke gärna gör, har hon inte tålamod till. Överhuvudtaget att stå stilla några längre stunder på promenader eller i minihaven finns än så länge inte i hennes ordlista, om hon inte bestämt sig för det själv förstås.
Hon bryr sig inte ett dugg om Christianiacyklar, sparkcyklar, skateboards, inlines och annat som rör sig snabbt och låter högt. I stället fortsätter hon lugnt undersöka det hon är nyfiken på. Ibland ställer hon sig och bara tittar en stund = Smukke har fått träna på att vänta för att Aria ska lukta färdigt eller titta färdigt.
Egen påhittad nattsovplats.
Likadant gör mormor när hon får chansen.
För att ha bästa kollen på vad som händer utomhus
hänger Aria över soffryggen.
Redan som liten älskade Aria att äta äpplen.
När vi var på besök i juli (12 veckor).
Aria med dagens äpple (nästan 12 månader).
Hon går till skafferiet, ställer sig och tittar uppfodrande på oss tills vi förstår
att hon ska få sitt äpple. Samma rutin varje dag efter morgonpromenaden.
Men bäst av allt är "tante Smukke"
"Nä det är inte vi som stökat till i sängen" ;-)
Puss på dig
Något intressant som gick förbi.
Vi "elaka" tvåbeningar/slavar/personal går regelbundet med varsin hund på promenader. Det avskyr Aria... speciellt om Smukke gått ut först eller vi åkt iväg någonstans och delar på oss. Då får den som har Aria uppleva en "sångsvan" eller "skrikolle" en bra tag efter att vi delat på oss. Glädjen när de sedan möts igen är stor.
Varför delar vi på dem? Därför att båda två mår bra av att få egna erfarenheter utan den andres "stöd". Plus att vi tvåbenta mår bra av att få se hur de hanterar olika situationer. Ensampromenaden med Smukke innebär en hel del träning - dogparkour och godissök. Något som divan med stor arbetsmotor mår bra av att få regelbundet. Det är nog lite brukshund i "tante Smukke" ;-) Och Aria får tid att snusa runt, undersöka och fundera i sin takt.
Avslutningsvis - hur firar vi födelsedagen?
Vi fick faktiskt fundera en hel del på VILKEN som är Arias matfavorit. Hon har många. Valet föll den här gången på kokt kycklingfilé, men det kunde lika gärna varit lax, sik eller skinka eller marmelad eller .... Det enda vi är tvärsäkra på är att det inte kan vara en grönsak (bara röd paprika är godkänt) för de pillrar hon åt sidan ;-)
Fast jag tror att den allra bästa presenten vore att få vara ute i minihaven och greja en hel dag. Än så länge är det alldeles för kallt, men vi hoppas på vårvärme senare i april.
"Hm vad är det?"
Många nospussar skickar Aria och hennes "tante Smukke" till er alla.
Ler och långhalm har de blivit våra älskade divor.
